En stor del av självhjälpsgenren går ut på tekniker, metoder eller modeller för att hjälpa människor bli lyckliga, tjäna mer pengar för att bli lyckliga, träffa rätt partner för att bli lycklig osv. Att lycka kommer utifrån. Att när du klarat det du tror ligger mellan dig och lyckan så blir allt handy dandy. När du utmanat dina rädslor har du gjort det ultimata. 

Tänk om det är ett stort missförstånd?

Tänk om vi fått allt om bakfoten? 

Tänk om det är mycket enklare än så?

Tänk om vi redan har all lycka vi nånsin behöver inom oss? 

En stor del av mitt vuxna liv har jag varit händelsestyrd. Styrd av att vara till lags. Bror duktig. Hjälpa alla andra så till den grad att jag gick in i den så kallade väggen. En morgon kom jag inte ur sängen och blev kvar där i två veckor. 

Jag var livrädd för att inte vara omtyckt. Livrädd att inte duga. Livrädd att misslyckas och paradoxalt lika livrädd att lyckas. Idag vet jag bättre. Eller rättare sagt har en insikt vänt mitt liv 180 grader. 

Jag duger precis som jag är. Och jag är ren och skär energi. En del av den universella energi som har gett liv till allt levande i universum. 

Nu tänker ni säkert att det brunnit för Iwan. Det kan antagligen se så ut från utsidan och jag vill direkt säga att det har inget med någon religion att göra. Snarare vad som ligger bakom alla religioner. 

Det har inneburit ett lugn inifrån och ut som det inte finns ord för. Det har också inneburit att jag ser på mina medmänniskor på ett helt nytt sätt. 

Tex har min första fru och jag trettio år efter skilsmässan blivit goda vänner.