Det tar tre minuter att förändra fysiologin med vad vi tänker. Tre minuter med paniktankar får din kropp att reagera med högre puls, svettningar, viktiga funktioner i kroppen stänger ner. Tänk dig då 4 timmar i sträck, eller 10 timmar om dagen under en månad…. Då är du beredd på att hoppa framför ett tåg i värsta fall. Och den som då påstår att det beror på vad du har ätit….. Jaja. Det säger sig självt. Då kan vi lika gärna säga att det beror på vilka skor du har eller hur du klipper ditt hår.

Det finns hur många exempel som helst på människor som blivit friska från sjukdomar där läkarvetenskapen gett upp på dem. Cancer är en av dem. Med det säger jag inte att läkarvetenskapen är oduglig, bara att det finns något vi vet väldigt lite om. Kopplingen mellan tanke och kropp. Att vår kropp har en inneboende förmåga att hela sig själv. Vi kan se det när vi tex får ett skärsår eller skrapsår. Vi rengör och lägger om, sedan tar kroppen hand om att läka såret. Med bra hjälpmedel blir det knappt ett ärr.

Det är kroppen.

Nu till vår mentala hälsa.

Dag efter dag läser jag artiklar där ”forskning” pekar på yttre omständigheter för vårt välmående. Jag har egentligen bara ett ord för det. Bullshit! Det må vara vad vi äter, vilka vi umgås med, arbetar med, älskar med, bråkar med or what ever. det finns alltid en pusselbit mellan alla yttre omständigheter och vårt välmående = våra tankar. Mat, makar, barn, arbetskamrater är i sig själva neutrala objekt som aldrig kan göra oss välmående eller lycklig utan att det finns en tanke mellan.

Hur vi mår mentalt, kommer alltid inifrån.

Med tanke på texten i bilden, ”Världsledande forskare slår fast”, är det stor risk att mitt påstående kommer att bli både utskrattat och förkastat. Inkl jag själv. Det är smällar jag får ta för min övertygelse.

Vår fysiska hälsa kommer också, i stort, från vårt mentala tillstånd.

Det är likadant med den. Med bra insikter mår vi i grunden bra. Hela tiden.

Vi lever i känslorna av våra tankar i stunden. Sug på den en stund.

Var kommer våra känslor ifrån?

Ilska.

Frustration.

Glädje.

Ångest.

Oro.

Depression

Kärlek

Vi pratar om våra känslor som om de vore saker vi kan ta på. Vi vet inom oss att det inte är så. Ändå pratar vi som att det är så och det leder oss in i en illusion av hur vi både skapar och ser på vår egen verklighet.

Kan vi vara arga när vi har glada tankar?

Kan vi känna glädje när vi har arga tankar?

Kan vi bli deprimerade när vi har positiva tankar?

Hur ska mat kunna påverka våra känslor utan att en tanke mellan ögats bild, tungans smaklökar eller näsans doftceller av maten och känslan vi upplever när vi äter?

En viktig fråga för att se detta är ”vem är det som mår dåligt?” ”Vem är jag?”

Inget existerar utanför medvetandet. Jag är medvetandet.